28 november 2010, Det är kallt

Denna vecka har varit blåsig, snöig och kall nu i slutet.  Det är långkalsonger på och täcke på Zeke.  Inte för att jag tror han fryser utan för att skydda för snön också.  Så mycket träning blir det inte ute. För kallt för att ta av mig vantarna.  Han är inte ute så mycket hos mina föräldrar heller och det märks på kvällarna.  Han leker mest studsboll och han kommer högt.  Annars har jag en nos överallt där jag är, tvättmaskin, diskmaskin eller busa med dammsugaren eller sopborsten.

Har försökt hitta orken att träna lite på kvällarna inne.  Vi har hållit på med bakdelskontrollen igen och nu har vi kommit så långt att Zeke flyttar sig själv när jag står still.  Dock bara åt ett håll.  Det får bli så tills jag fått in ett "helt fot".  Vi tränar också på ligg och sitt.  Jag säger "sitt" när jag står med ryggen emot honom men då fattar han inte utan kommer runt och sätter sig framför mig.  Mitt mål är att jag skall kunna säga sitt var än jag är i förhållande till Zeke och han skall naturligtvis sätta sig.  Detsamma med "ligg" och gärna "stå" också.

Igår höll Jessi med honom och skulle få honom att lägga en boll i en burk.  Hon förde fram burken för att han skulle släppa bollen och han behöll bollen och gick iväg och släppte den på golvet.  Jessi följde efter med burken och han gick iväg och släppte bollen på en annan plats på golvet.  Det såg faktiskt ganska roligt ut för jag såg på Zeke att han funderade på vad hon höll på med.

Idag när jag vaknade var det jättemycket pudersnö ute. Rallylydnadsträning blev inställd för jag tror inte vi hade hittat skyltarna i alla snö. Istället blev det en lekstund med Olle så nu är den nya fleeceoverallerna ordentligt utprovade av både Olle och Zeke. De höll måttet tyckte i alla fall jag.
Om det färgerna syns så är det Olle som har blå overall och Zeke kör kombat.  Först kommer bilder på Zeke och hans fina täcke med reflex så vi syns ordentligt kvällarna.










 

17 november 2010, Vadå Sitt Ligg?

Jaha, då har en helg ytterligare sprungit förbi.  Jag och Anette och hundarna hann med ett spår i lördags.  Snön hade smält ihop så det var ganska behagligt att "springa" runt i skogen.  Hur det gick?  Zeke hittade ett hål under en sten som var mer intressant än mitt spår.  Dock efter att jag talat om för honom att han skulle hitta köttbullar vid slutet så fortsatte han att spåra.  Olle hade också hittat något annat intressant på sitt spår.  Tror våra små-pojkar har svårt med koncentrationen just nu.  På söndagen var det lydnadstävlingar i Ridhuset så då skrev jag och Zeke fick vara hos "mormor och morfar". Tror inte min familj hade uppskattat hans sång som han sjunger väldigt högt och länge, när jag lämnar honom hemma, så tidigt på en helgdagsmorgon.

Igår, tisdag, var jag och Zeke på nybörjar kurs i Rallylydnad.  Det behövs.  "Vadå Sitta? Här och nu? Men den söta spanielflickan är ju där. Jag vill leka..... Aha köttbulle!  Okej jag kan väl lyssna på dig ett tag då. Men matte, kolla där, konstig person med något stort i släptåg.  Måste jag skälla på och tala om att den inte bör komma hit.  Va, sa du att jag inte skulle bry mig.  Morr och fnys, okej då".

Så såg och lät vår kurskväll.  Vi höll nämligen till i Vasa parken i Västerås.  Den ligger bredvid tågstation så det är många personer som går där.  Och mörkt blev det.  Men som sagt, nu kan det bara bli bättre för vi kommer att vara där nästa tisdag också.  Gångarna är nämligen uppvärmda så blir det inte för mycket snö så går det jättebra att träna skyltar där.

Ha det så bra i mörkret och kylan och kör försiktigt.

7 november 2010, Vilken kanondag



Bilden talar för sig själv. Vilken jättehärlig dag det har varit. I och för sig blev det till att gå upp tidigt men vad gjorde det när solen sken och det är frostigt och härligt klar luft ute.  Nej, jag är inte hög på annat än frisk luft blandad med rök från en brinnande eld.  Det var myggfritt också. Zeke och jag tillsammans med Marie och Smilla har varit och provat viltspår långt bort i skogen bortanför Skinnskatteberg.  Där är det mycket skog.  Totalt var vi 8 personer och elva hundar. Vi har fått lära oss hur det kan gå till på ett anlagsspår och naturligtvis även gått våra egna första viltspår. 

Viltspår är att man går och droppar djurblod och släpar sedan en rådjursklöv efter sig.  Vi gjorde som så att en gick före och snitsla, hade koll på var du är och den andra gick precis bakom och droppade blod och släpade klöven.  Fungerade riktigt bra eftersom vi var på, för oss, okända marker.

Zeke tyckte klöven var jättegod och hade inte något emot att leka med den. När vi gått ut våra spår med 2 vinklar var det bara att vänta. Drygt 1 timme skulle de ligga. Tiden fördrevs med prat och grillning av korv, kaffedrickande mm.

Vi gick bort till vårt spår och ledaren var med och gick bakom oss.  Zeke tyckte nog att det var konstigt med blod i spåret men gick lite tvekande till att börja med.  Han snurrade några gånger men sedan blev det fart på honom.  Bloduppehållet på ca 10 m var heller inget problem.  Jipiie där var klöven, den skulle han bara ha och sedan gick han och bar den hela vägen tillbaka till lägret.  Efter en bit började han leta efter något bra ställe att gömma den på och då var jag glad att jag hade koppel på honom för annars hade han nog dragit iväg en bra bit för att hitta ett gömställe.  Tillbaka fick jag byta klöven mot en köttbulle men det var knappt.

Nu har jag ialla fall en trött och nöjd hund. Vi skall gå en kvällsprommis innan det är dags att anfall soffan för TV:n. Jag avslutar med en bild på Marie och Smilla.