Idag var det dags att få reda på hur jag får 100% inkallning på min hund.  Jag har klurat på det och kommit fram till att de måste mena långlina..... jämnt.....eller.........

Kursen skulle börja 19.15 och vi skulle vara i stan.  Vasaparken ligger bra till från tåg och busstation så jag tänkte att vi skulle åka buss dit och tåg hem.  Bra miljöträning.

Det gick bra att åka buss.  Zeke satt i mitt knä och spana ut. Till sist blev det för varmt så då gick han ner på golvet. När vi kom in till stan så var det en halvtimme kvar tills kursen skulle börja så Zeke och jag gick och fönstershoppa.  Mycket att titta på och mycke dofter. Kolla in killarna när de skejta (heter det så?) och gjorde konster på sina cyklar.  Mycket konstigt tyckte Zeke.

Sen gick vi till Vasaparken och där fanns det faktiskt 2 pudlar till och till råga på allt 2 pudelfröknar. Jipiie! tänkte nog Zeke men de var inte intresserade av honom. Däremot fanns också en jättesöt Rhodesian Ridgeback fröken där också och hon fick väl duga. Hon svarade i alla fall på lekinviterna.

Vad gjorde vi då? Ja, tyvärr inget revolutionerande. Det var kontaktövningar och gå fint i koppel. Betinga ordet som skulle användas vid inkallningen och sedan gjorde vi några korta inkallningar.  Det som var roligast var att jag helt fick ägna mig åt Zeke. Han svarade väldigt bra och hade fin kontakt med mig. Kom på inkallningarna och vi kampade och han fick köttbullar så det nästan pluppade ut från öronen på honom.  Trodde nog han hamnat i himmelriket.

När vi satt på tåget hem (som vi fick rusa till för att hinna) så var Zeke så trött så han somnade i famnen på mig på nolltid. Damen som satt på andra sidan gången tyckte han var så söt (och det är han naturligtvis).

Nästa gång (är bara 2 gånger) så skall de som vill få prova på visselpipa.  Det är det som är grejen, tror jag. Fast även där, så påpekade instruktören att det är träning, träning och åter träning med belöningar som är himmel värda som är hemligheten bakom 100% inkallning.  Aldrig finns det någon genväg....

Vi skall vara där nästa tisdag också och tror vi tar tåg och buss dit då också.

Igår var jag och Anette och träna appellspår på gärde.  Olle han gick som som tåget, fokusera på uppgiften och det gick så fint.  Zeke, han kolla var Anette var, där kom det en cyklist och hörde han inte Olle gnälla lite i bilen och där ........  Fokus, vad är det? 

Nog om det. Ville visa några bilder om vad som kan hända när klippmaskinen kommer fram en långtråkig söndag.
Syns det att han fått rakade öron??

MH avklarat och jag har en modig liten hund (om jag nu får säga det om min egen hund). 27 augusti var vi på MH i Valbo med resten av kullen. Det var jag, Anette, Olli, Emelie och Sussie.  Kvällen innan bodde vi i en liten stuga på Furuviks camping. När vi alla 5 människor + 8 hundar var inträngda i en liten stuga för att äta, då blev det trångt. Men alla skötte sig och det gick så bra.

När jag och Anette reste till Furuvik passade vi på att stanna till vid Mackmyra också.  Det är förändrat men ändå likt.  Det är kul att det fortfarande lever fast det inte finns får längre.

Åter till MH, dagen blev fin med sol.  Det enda som blev lite tokigt var att Anette och Olle fick gå som första hund fast det var bestämt att han skulle gå som andra.  Första hunden med matte hade försovit sig. Men han skötte sig med bravur och lite bilder blev det.

Zeke och jag gick som fjärde hund.  Min enda tanke var hur jag skulle få in honom. Skulle han komma på inkallning eller skulle han få frispel?  Gissa om jag blev glad när han kom som ett skott på inkallningen.  Efter det så släppte all nervositet så det kände nog Zeke också.  Att en overall kommer uppflygande, ja vad säger man, han reagera gick fram själv och nosa och sen var det inte mer med det.  Mitt lilla hjärta!

Allt som allt gick det bra för alla Tarzanbarnen. Ingen hade någon kvarstående rädsla och de löste allt förr eller senare.

Vi fick alla en trevlig dag och jag tvärsomnade på soffan när jag kom hem på kvällen efter att ha släppt av Anette och Olle.  Zeke var lika trött han.

På måndagen var det dax för uppstart av Allmänlydnadskursen.  Zeke fick vara visningshund för de första kontaktövningarna.  Jag hade 6 st kursare varav de flesta hade hundar i slyngelåldern. Imorgon är det dax för gången med hund. Det har också kommit till 2 st så nu är kursen snart full.  Det är kul.

Tyvärr har jag och Jessica fått lov att avliva en av råttorna denna vecka.  Hon blev slö och orkade inte hålla i sin mat och var allmänt förvirrad.  Det är jobbigt fast det bara är en liten råtta. Nu har vi en kvar och jag skall försöka få till så att vi kan ha henne ute fast Zeke är med.  Det är lättare att hålla reda på en råtta.

Hade också Rallykurs i helgen och då var Zeke med och det är också första gången jag sett att han blivit "arg" på en annan hund.  Zeke bara inte ville se han.  Kom han i närheten så såg jag hela garnityret på Zeke. Vet inte om det har att göra med att han var ung på väg att bli könsmogen. 

Kursen är intensiv och det märktes på både människor och hundar. Zeke, han gick som en zombie på söndagen men en sak var han jättesäker på, han ville inte bli uppbunden. Han vägrade totalt att gå mot platsen där han blev uppbunden.  Så han fick gå med mig och då märktes han knappt. han bara var.  Sköönt....  Alla kursarna var jätteduktiga som vanligt och jag hoppas jag får se dem på träningarna här i Sura.  Hoppas också vi kan få komma till Hallsta och träna.

Nu hoppas jag att allt skall börja rulla på igen. Både jag och Zeke behöver komma igång med träning. Skall börja jogga med Zeke och sedan blir det Zumba för mig. Det är kanonroligt.  Shakin, skaka, vicka.......hmhm...