Nu har Zeke kommit på leken "Du kan inte ta mig".  I söndags skulle jag och Anette träna lite på att skicka hundarna mellan oss, dvs budföring.  Zeke fick börja och det gick ganska bra. Han satt i 3 sekunder hos Anette innan han kom tillbaka till mig, satt i 3 sekunder och rusade tillbaka till Anette och sedan var det igång.  Såg på hans blick att han letade efter något att ha i munnen, jag ropade på honom och då kommer han fram så han har precis så långt kvar att jag inte får tag på honom.  Försöker med favoritleksaken, nej det går inte, Godis?? Nej det går inte heller.  Går och gömmer mig.  Han hittar mig men stannar så jag inte får tag på honom.
Jäkla hund!!!!
Zeke springer och skuttar och är jättelycklig för att vi leker denna roliga lek med honom.
Till sist så tar Anette Olle och ger honom godis och gos och då måste bara Zeke komma så hon får tag på honom.

Igår kväll när jag skulle hämta Zeke så ringde mamma med desperation i rösten på mobilen. Innan jag fattade vad det var så trodde jag minst att Zeke hade brytit benet eller nåt. Vad som hade hänt var, att mamma hade honom lös och han hade sprungit med en annan hund ute på gärdet bakom borgen.  Men när det var dags att gå hemåt tyckte Zeke att det var mycket roligare att vara med den hunden ute i kärret (som är fryst) och leta bland alla snåren efter det hundar tycker om.  Mamma hade försökt få in honom i 45 minuter.  Hon orkar ju inte plumsa ut i djupsnön, där skaren bär hundarna men vi trampar igenom.

Det var ju inte så långt hemifrån dem så jag åkte dit, beredd på att få jaga en hund i djupsnö, men det räckte med att jag ropade på honom så kom han, med svansen viftande och jätteglad att se mig.  Tur var det.

Så nu blir det lina ett tag och ingen mer lösspringande hund för min mamma.  "Dövheten" går ju över med ålder och träning.

Har också hunnit med att vara på kurs och lyssna på Jan Gyllensten i lördags.  Det gav mycket tankar.  Han pratade om hundars mentalitet.  Funderar på var Zeke hamnar någonstans, om han är en trygg hund, vad han har för motor, varför han är som han är i vissa situationer och helt annorlunda i andra.  Till sist snurrar det bara runt och då var det perfekt att avsluta lördagen med Schlagerfestivalen och få hela huvudet fullt av musik istället.

Ha det till nästa gång.

Nu har vi varit med på promenaden som går varje tisdag vid 14.30- tiden.  Jag var ledig så då passade vi på.  Vi fick följa med Anette och Olle och Lillen i bilen, ut på landet (som inte är så långt borta här i Surah.).  Det blev 7 människor och 16 hundar av varierande storlek och ålder.  Zeke hade för det mesta kanonkul men blev lite "arg" på en yngre "portis" som var väldigt mycket på.  Men ju längre vi gick desto bättre blev det.  Mitt i skogen stannade vi och fikade.  Alla hundar var som i ett stim runt oss och det gick jättebra.  Bestämde mig för att försöka vara med åtminstone 1 gång per månad.  Vi har ju Flextid på mitt jobb.

När vi kom hem var både Zeke och jag väldigt nöjd trötta, så vi somnade i soffan ett litet tag.  Skönt.  Jag hade ingen kamera med och jag tror inte jag hade hunnit med att ta några kort heller.  Få se nästa gång.....

Träning hemma just nu är pallen.  Zeke sätter sig fortfarande så långt ifrån mig vid fotgåendet.  Han tycker det är jättekul att gå runt och nu skall jag honom att dutta sin rumpa mot mitt ben.  Sedan är det mycket ligg träning. Varje gång vi kommer hem och jag knyter av mig skorna får han sitta eller ligga ner och vänta på en godis som jag kastat ut.  Går riktigt bra och jag slipper ha en hundnos rätt i ansiktet.

Nu hoppas vi på att solen skall värma upp backen så det blir fler barbackefläckar.