30 maj 2010, Mera spår och en spinkig hund

Jaha nu är Zeke väldigt kortklippt. Jag rakade ner honom i fredags. Fram kom en liten, ganska smal hund. Inte lätt att klippa en hund med spagettiben men han var i alla fall lugn.  Han hade hållit mig vaken natten innan för han höll på att klia sig så mycket att jag var tvungen att gå upp och tvätta honom. Jag trodde det var Scalibor halsbandet men idag tror jag inte att det bara var det.  När klockan var halv fem på morgonen hittade jag en fästing på honom vid armbågen och efter att jag tagit bort den blev det lugnare. Tur att jag hade tagit ledigt på fredagen.

Jag började klippa honom på förmiddagen och sedan var vi in till Västerås för att se om vi kunde hitta någon examenspresent till Jessi. Det lyckades till slut. Zeke var lugn hela tiden och när vi fikade låg han i mitt knä och sov. På fredagskvällen skulle jag ta och klippa till benen på honom men då hade han vaknat till liv och var som en ål på bordet. Till slut tog jag klippmaskinen och körde av pälsen där med. Blev ganska bra.  Ännu bättre kommer det att bli när han kan stå still också.

I fredags var jag och Anette iväg och la spår. Det gick så där för Zeke.  Olle och Lillen var med på stigen och han blev väldigt störd av dem.  Olle brydde sig inte om Zeke ett dugg utan tog sina spår så fint. Zeke var ju nybadad eftersom han skulle bli klippt och det dröjde väl typ 5 minuter innan Olle och han var ner i första dydiket. Men det går ju alltid att tvätta om. Och de hade roligt.

I går gick jag med mamma och Miki uppe i skogarna vid Västsura. Jag la ett kort spår med några godisar + slut till Zeke och ett längre vanligt till Miki. Naturligtvis kom det en jätteskur när vi var ute och vi blev ganska blöta, sedan tittade solen fram igen.  Nu när Zeke tog spåret struntade han i godisarna men nosen var nere nästan hela tiden tills han hittade slutet. Kanon!
Miki gick som tåget, han till och med markerade pinnen som jag lagt i spåret. Han vet att det väntar något gott i slutet.  Han som inte alls förstod det här med spår i början.  Fick nästan gå och "sparka honom i rumpan" för att han skulle gå framåt.  Tålamod, tid och klurighet lönar sig.

Idag har vi träffat på jättemånga joggare och stavgångare i spåret.  Håller på att lära Zeke "att skvallra", dvs han skall komma till mig och få nåt så fort han upptäcker nåt framför oss.

Just nu håller han på och busar med Jessi. Han tar något han inte får och så springer han så fort benen bär honom iväg ut på baksidan och är jättelycklig. Då kommer Jessi och tar saken och då springer han in igen och tar nästa.

Vi skall iväg i kväll och fira Mors dag hos mina föräldrar med lite mat. Det blir en bra avrundning på helgen.





25 maj 2010, Första spåret

Igår var vi upp till klubben för kvällspromenaden. Det var full aktivitet där med agility, träning och lydnadskurs. Jag hade tänkt att Zeke skull få prova på att spåra för första gången.  Jag lämnade honom i bilen och gick upp i skogen och lade ut två korta spår.  Toarulle med korv låg som slut.
Spåren fick ligga ca 30-40 min medan jag och Zeke studerade de som körde agility. Zeke ville också för tunneln är så kul.  Den springer han fram och tillbaka många gånger.  Jag passade på att träna lite kontakt och det lyckades faktiskt några gånger.  När han väl tar ögonkontakt så är det stor belöning.  Det behöver vi träna mer på.  Alla andra hundar som finns är ju så roliga. Potentiella lekkamrater........

Jag fick sällskap ut i skogen av Inger som skulle lägga ett spår till sin briard, Myra.
När Zeke kom till  första spåret så gick nosen på honom. Han dutta upp och ner med huvudet och liksom smög fram. Bitvis gick han ut i kopplets längd men oftast höll han sig ganska nära mig. Det här var konstigt. Men vi kom fram till slutet och korven var ju inte så dumt.

Andra spåret blev lite bättre men det var fortfarande väldigt konstigt. Då och då kom han tillbaka till mig och satte sig mellan mina ben som för att "fundera". Sedan gick det framåt igen.  Det tog sin lilla tid men han kom fram till slutet där korven var. Efter det gick vi ut på stigen för att leta reda på "busen i skogen", dvs Inger som hade lagt färdigt sitt spår. De där busarna i skogen är väldigt trevliga, tyckte Zeke, för då får man godis och klappar.

Efter det hade jag en väldigt trött liten pudelvalp som somnade tvärt inne i stugan mitt på golvet. Där låg han och orkade knappt lyfta huvudet när det kom in folk. Men det varade inte så länge för det var dags för fika för agilitymänniskorna.

Trodde det skulle bli en lugn kväll hemma men en hund repar sig väldigt fort. Det blev pudelrace på kvällen som vanligt. En vända ute  på gräsmattan, fullt ös genom vardagsrummet och hallen och en tvärvändning vid entredörren för samma väg tillbaka. Detta upprepas ett antal gånger.  Så ser Zekes kvällsritual ut just nu i alla fall.

Nedan ett kort som Inger tog på oss i andra spåret.

16 maj, 2010 Kristi Himmelsfärds helg

Ja, så har jag varit ledig och tanken var att hinna med en massa och det blev som vanligt något litet. Jag har i alla fall tillbringat mycket tid med Zeke och det är ju det viktigaste just nu.

Har träffat Anette och Olle och Lillen en hel del  Det är trevligt (finns inget bättre ord) att ha någon att gå med då och då. Igår var det en riktig sommardag med värme på ca 20 grader. Både Zeke och Olle blev påverkade av värmen mer än vad vi trodde. Det blev en eftermiddagspromenad med Olle, Lillen och Anette + Madde och Barney. Efter det åkte vi in till Västerås med Micke som skulle till sin flickvän. Jag och Jessi + Zeke tog en glass i värmen.  Zeke tyckte alla skulle hälsa på honom och blev ganska pipig när han upptäckte att alla bara gick förbi.  På kvällen kom svägerskan Eva över med Hugo. Hon är hundvakt till honom.  Hugo och Zeke lekte nog i ca 3,5 timme med avbrott för vatten och lite vila, dvs jag delade på dem så en åkte in i huset och en var kvar ute. Sedan var Zeke totalt utslagen och sov som en stock. 

Idag har Zeke fått sina öron plockade av Disa som har hundtrim här i Sura.  Det gick faktiskt väldigt bra. Klart han pep och protesterade men inte jätte mycket.  Senare så passade jag på att raka tassarna på honom.  Gick också över all förväntan.  Han låg och krälade på rygg på bordet och lekte med alla hårtussarna.  Han fann sig totalt i behandlingen.  Undrar om detta kan fortsätta.

Han har också blivit mer vaksam på var jag är när vi är ute och går och han är lös.  Jag har gömt mig några gånger och det fungerar på honom.

Här kommer en bild på "farbror" Miki, shiba, 11 år.  Han är bra på vett och etikett och gör sitt bästa för att Zeke skall få en bra uppfostran. Sedan några tokbilder på Zeke.






5 maj 2010, Brorsan och lite till

Idag på kvällen har Zeke och Olle fått träffas och lekt av sig. Bägge två har kommit in i piraya stadiet och Zeke biter hårt. På kvällarna går han i spinn och tuggar och tuggar.......  Han hör inget och det enda som vi kan göra är att ta tag i honom (Kickigreppet) och lugna ner honom. Vet att det är en period det är så här och att det går över med tålamod och konsekvens.

Vi har hunnit med en sväng med husvagnen över sista april upp till Norberg. Zeke gillade det skarpt. Vi (Benke och jag) var samlade på en liten plats. Han tycker också om att studera folk och fä runt omkring. Då ser han ut som en liten svart rund ulltott som sitter alldeles still tills något blir för intressant, då gör han en tjurrusning och jag får ha en "gummiarm". Vi hade sällskap av ett par kompisar som hade med sin dotters hund, Tuva. Hon är en blandning mellan Aussie och något mer som jag inte kommer ihåg nu. Hon har inte fyllt 1 år ännu så hon är busig. Tyvärr är hon ju lite för stor för Zeke att busa med men det går bra att pussas i alla fall.

Vi var också iväg till Elsa Andersson's konditori. Då hade vi tur för solen tittade fram så vi satt ute och fika.  Bra träning för hundarna och vi människor fick gott fika.

Annars har jag börjat att jobba nu så Zeke får gå upp tidigt. Utsläppt för en kiss och sedan vill han ha mat medans jag duschar.  Sedan springer han runt fötterna på mig när jag gör i ordning mig. Vi åker till mormor och morfar och Miki. Miki hälsar i alla fall på Zeke nu men han får inte komma för nära.  Idag har han också lärt sig att med stor möda ta sig ner för utetrappan hos dem.  Han går på gallret och inte på plattorna som finns för Miki. Det är bara 4 trappsteg men det går framåt.

Nu skall vi gå och lägga oss så vi orkar upp i ottan imorgon. Klockan ringer 5.15.