I morse hade inte Zeke någon lust att gå ut i regnet.  Fick nästan dra han runt vår lilla skogsplätt. Tur att det kom en stor Flat och en dam med paraply som han bara måste skälla ut och tala om att det här minsann är vår stig.

Vi har varit iväg och slipat tanden efter vår promenad så just nu har jag en lite vimsig kille som har fullt sjå att hålla koll på alla benen. Så var det förra gången också och det släppte helt vid lunchtid. Vi skall dit en gång till och då blir det i februari.  Kanske skall passa på att höftledsröntga honom då också.  "Blir billigare" , sa veterinären. Hmmmm!!!

Tina, som veterinären heter, tittade Zeke i halsen också efter "halsflussen" och det såg fint ut.  Han harklar sig fortfarande ibland, så just nu får han sina promenader i sele.  Skall försöka hitta något annat halsband. Sussie kanske har nåt.......

Träningen går så där, Zeke har växt till sig och fattar snabbare. Jag har haft kurs och varit medhjälpare på kurs och nu har jag en valpkurs igen.  Blir inte så mycket tid kvar.  Tur att Anette och jag hjälps åt och vi kompar varann så bra (tycker jag i alla fall). Nu är det sista i alla fall  och sedan skall jag och Zeke gå på Rallykurs i november. Ser fram emot det.

Hemma har vi kört mycket "dutt i handen" och klicker. Utomhus har jag provat att styra honom med bara händerna. Fungerar jättebra. I Rallylydnad får jag arbeta med tecken och det fungerade jättebra med Ludde så jag tänkte att jag skulle prova det med Zeke också. Nu är reglerna ändrade också så jag kan fortsätta upp i klasserna på samma sätt.  Ni ser, jag tänker framåt..........

Vi har ju också provat på de här med sakletning lite grann.  Bara för att det är kul.  I söndags så var det min mamma och jag som gick promenad och jag hade med mig en strumpa istället för bollen.  Zeke har gjort sakletning 3 gånger i sitt liv hittills och det här skulle bli 4:de gången.  Jag sprang ut med strumpan och han kollade in mig. Jag skickade ut honom och han hittade strumpan, duttade på den, tittade på mig och fortsatte leta.....efter bollen.  Han kom tillbaka till mig och jag skickade honom igen.  Samma sak. Då gick jag ut, vi hittade strumpan och lekte hela vägen in.  Men det var precis som om han inte riktigt tyckte vi hittat rätt sak och mycket riktigt, han stack iväg en vända till för att leta efter bollen.

Där fick jag lära mig att jag måste variera föremål och träning hela tiden, redan från början.  Han är lite smart, om jag nu får säga  så om min egen hund.

Nu ser vi framemot att träffa alla syskon på söndag på kennelträffen.  Skall bli jättekul och se om de är lika i sättet också.