27 september 2011, Inkallningskurs i Vasaparken
Idag var det dags att få reda på hur jag får 100% inkallning på min hund. Jag har klurat på det och kommit fram till att de måste mena långlina..... jämnt.....eller.........
Kursen skulle börja 19.15 och vi skulle vara i stan. Vasaparken ligger bra till från tåg och busstation så jag tänkte att vi skulle åka buss dit och tåg hem. Bra miljöträning.
Det gick bra att åka buss. Zeke satt i mitt knä och spana ut. Till sist blev det för varmt så då gick han ner på golvet. När vi kom in till stan så var det en halvtimme kvar tills kursen skulle börja så Zeke och jag gick och fönstershoppa. Mycket att titta på och mycke dofter. Kolla in killarna när de skejta (heter det så?) och gjorde konster på sina cyklar. Mycket konstigt tyckte Zeke.
Sen gick vi till Vasaparken och där fanns det faktiskt 2 pudlar till och till råga på allt 2 pudelfröknar. Jipiie! tänkte nog Zeke men de var inte intresserade av honom. Däremot fanns också en jättesöt Rhodesian Ridgeback fröken där också och hon fick väl duga. Hon svarade i alla fall på lekinviterna.
Vad gjorde vi då? Ja, tyvärr inget revolutionerande. Det var kontaktövningar och gå fint i koppel. Betinga ordet som skulle användas vid inkallningen och sedan gjorde vi några korta inkallningar. Det som var roligast var att jag helt fick ägna mig åt Zeke. Han svarade väldigt bra och hade fin kontakt med mig. Kom på inkallningarna och vi kampade och han fick köttbullar så det nästan pluppade ut från öronen på honom. Trodde nog han hamnat i himmelriket.
När vi satt på tåget hem (som vi fick rusa till för att hinna) så var Zeke så trött så han somnade i famnen på mig på nolltid. Damen som satt på andra sidan gången tyckte han var så söt (och det är han naturligtvis).
Nästa gång (är bara 2 gånger) så skall de som vill få prova på visselpipa. Det är det som är grejen, tror jag. Fast även där, så påpekade instruktören att det är träning, träning och åter träning med belöningar som är himmel värda som är hemligheten bakom 100% inkallning. Aldrig finns det någon genväg....
Vi skall vara där nästa tisdag också och tror vi tar tåg och buss dit då också.
Kursen skulle börja 19.15 och vi skulle vara i stan. Vasaparken ligger bra till från tåg och busstation så jag tänkte att vi skulle åka buss dit och tåg hem. Bra miljöträning.
Det gick bra att åka buss. Zeke satt i mitt knä och spana ut. Till sist blev det för varmt så då gick han ner på golvet. När vi kom in till stan så var det en halvtimme kvar tills kursen skulle börja så Zeke och jag gick och fönstershoppa. Mycket att titta på och mycke dofter. Kolla in killarna när de skejta (heter det så?) och gjorde konster på sina cyklar. Mycket konstigt tyckte Zeke.
Sen gick vi till Vasaparken och där fanns det faktiskt 2 pudlar till och till råga på allt 2 pudelfröknar. Jipiie! tänkte nog Zeke men de var inte intresserade av honom. Däremot fanns också en jättesöt Rhodesian Ridgeback fröken där också och hon fick väl duga. Hon svarade i alla fall på lekinviterna.
Vad gjorde vi då? Ja, tyvärr inget revolutionerande. Det var kontaktövningar och gå fint i koppel. Betinga ordet som skulle användas vid inkallningen och sedan gjorde vi några korta inkallningar. Det som var roligast var att jag helt fick ägna mig åt Zeke. Han svarade väldigt bra och hade fin kontakt med mig. Kom på inkallningarna och vi kampade och han fick köttbullar så det nästan pluppade ut från öronen på honom. Trodde nog han hamnat i himmelriket.
När vi satt på tåget hem (som vi fick rusa till för att hinna) så var Zeke så trött så han somnade i famnen på mig på nolltid. Damen som satt på andra sidan gången tyckte han var så söt (och det är han naturligtvis).
Nästa gång (är bara 2 gånger) så skall de som vill få prova på visselpipa. Det är det som är grejen, tror jag. Fast även där, så påpekade instruktören att det är träning, träning och åter träning med belöningar som är himmel värda som är hemligheten bakom 100% inkallning. Aldrig finns det någon genväg....
Vi skall vara där nästa tisdag också och tror vi tar tåg och buss dit då också.
Kommentarer
Majsan säger:
Visselpipa är väldigt bra tycker jag. Jag köpte två st av samma sort/ton på en gång, utifallatt jag skulle tappa bort den ena. En i snöre runt halsen och en på nyckelknippan. Glömmer jag halsvarianten så har jag ju alltid nyckelknippan med mig iaf.
Lycka till!
Trackback